Mjuka fluffiga tofflor

Ikväll är livet en gåta. Vissa kvällar är livet det. Kvällen andas tungt. Stadsljuset ger det döda betonglandskapet liv. Den svarta himlen påminner om oändligheten som ligger tryckt där bakom. Miljarder av stjärnor som lyser. Planeter, galaxer, kometer, gasmoln, svarta hål och övriga fantastiska under. 
Sj-tåget svishar förbi halvfulla peronger. Gestaltar far förbi. Ansikten man inte hinner registerera pga av farten. Återigen ett svart landskap. Några ljuspunkter på avstånd som utgör ett fåtal bilar. Annars bara ett totalt svart landskap där himlen och marken smälter samman i en enda vägg av mörker. 
Idag är det söndag. Lovet har börjat och känslorna dansar i mjuka fluffiga tofflor. De trånga arbetsskorna hänger på hyllan, dinglandes. Nu är jag fri! 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

ingafilter.blogg.se

Jag är så jävla trött på att människor målar upp sig själva i färgglada nyanser utåt medan dom inåt sett är färgblinda. Vi lever i en drömvärld. Vi tror att alla andra omkring oss är så lyckliga och lever så speciella och häftiga liv. Det stämmer inte. Vi döljer vardagen. Vi lägger filter på filter över vardagstristessen tills den ser spännande ut. Det är fullkomligt sjukt. På den här bloggen vill jag visa mina vanliga vardag. Det är en liten protest på dagens ytliga hybris. Förhoppningsvis kan människor känna sig lugna av att läsa min blogg eftersom de inte behöver känna sig ensamma med att ha en färgstum vardag och inte heller har några som helst krav att vara speciella eller fullkomliga. Detta kan förhoppningsvis utgöra en fristad för människor som blir utmattade av social hysteri.

RSS 2.0